Bulgarien stoppar propaganda i skolan - EU rasar och kräver likriktning
EUs ambitioner om likformighet möter motstånd i öst. Bulgariens nya skollag utmanar Bryssels inflytande och väcker frågor om gränserna för europeisk integration. Vem bestämmer över barnens utbildning?
I en tid då många europeiska länder brottas med frågor om nationell suveränitet och kulturell identitet, har Bulgarien tagit ett modigt steg för att värna om sina traditionella värderingar och skydda sina barn från politisk indoktrinering. Den nya lagen som nyligen antagits av det bulgariska parlamentet är ett tydligt ställningstagande för landets rätt att själv utforma sin utbildningspolitik, fri från påtryckningar från Bryssel.
En lag för att skydda barn från politisk propaganda
Den 7 augusti 2024 röstade det bulgariska parlamentet igenom en betydelsefull ändring i landets skollag. Lagen, som initierades av det konservativa partiet Vazrazhdane och fick brett stöd över partigränserna, syftar till att förbjuda "propaganda, främjande eller uppmuntran" av idéer relaterade till vad som beskrivs som "icke-traditionell sexuell läggning" i skolorna.
Men lagen går längre än så. Den förbjuder även påtvingandet av ideologiska eller religiösa doktriner samt politisk och partipolitisk verksamhet i skolan. Detta är ett viktigt steg för att säkerställa att bulgariska skolor förblir platser för lärande och kunskapsinhämtning, snarare än arenor för politisk aktivism.
President Rumen Radev gav sitt godkännande till lagen, trots påtryckningar från EU och olika aktivistgrupper. Detta visar på Bulgariens beslutsamhet att stå fast vid sina värderingar och sin suveräna rätt att utforma sin egen lagstiftning.
EU:s oroväckande inblandning
Reaktionen från Bryssel lät inte vänta på sig. EU-kommissionen, genom jämställdhetskommissionär Helena Dalli, har meddelat att man kommer att inleda en utredning om huruvida den bulgariska lagen strider mot EU-rätten. Detta är ytterligare ett exempel på hur EU gång på gång försöker diktera för medlemsländerna hur de ska utforma sin nationella politik, även i frågor som traditionellt sett ligger inom medlemsstaternas kompetensområde.
Europaparlamentets HBTQ-intergrupp har gått så långt som att kräva ett "brådskande fördömande" av Bulgarien, vilket visar på den bristande respekten för medlemsländernas demokratiska processer och kulturella särart.
Denna inblandning från EU:s sida är djupt problematisk. Den undergräver principen om subsidiaritet, som ska garantera att beslut fattas så nära medborgarna som möjligt. Dessutom visar den på en oroväckande tendens inom EU att vilja likrikta alla medlemsländer efter en viss ideologisk mall, oavsett de enskilda ländernas historia, kultur och folkvilja.
Rätten att värna om traditionella värderingar
Bulgariens agerande bör ses i ljuset av en bredare europeisk trend där allt fler länder söker återta kontrollen över sin nationella politik och värna om sina traditionella värderingar. Ungern, Polen och nu Bulgarien har alla vidtagit åtgärder för att skydda sina barn från vad de anser vara skadlig ideologisk påverkan i skolorna.
Detta handlar inte om diskriminering eller inskränkning av rättigheter, som vissa kritiker hävdar. Istället handlar det om att upprätthålla föräldrars rätt att fostra sina barn i enlighet med sina egna värderingar och övertygelser, utan otillbörlig inblandning från statliga eller överstatliga organ.
Den bulgariska lagen är också ett uttryck för en växande oro över den snabba samhällsutvecklingen och de nya ideologier som tränger in i skolväsendet. Många föräldrar och lärare känner en berättigad oro över att barn utsätts för komplexa och kontroversiella idéer om kön och sexualitet i en ålder då de inte är mogna att hantera sådan information.
En väckarklocka för EU
Bulgariens agerande bör ses som en väckarklocka för EU. Det är hög tid att Bryssel börjar respektera medlemsländernas rätt att själva utforma sin politik i enlighet med sina egna traditioner och värderingar. EU:s styrka har alltid legat i dess mångfald, inte i påtvingad likformighet.
Istället för att fördöma och hota med sanktioner borde EU-kommissionen lyssna på de växande rösterna från medlemsländer som Bulgarien. Dessa länder uttrycker en legitim oro över att traditionella värderingar och nationell suveränitet undermineras av en alltmer aggressiv liberal agenda från Bryssel.
Det är också värt att notera att den bulgariska lagen fick brett stöd i parlamentet, inklusive från pro-EU partier som GERB. Detta visar att frågan om att skydda barn från ideologisk indoktrinering i skolan går bortom enkla höger-vänster-uppdelningar och representerar en genuin oro hos en stor del av den bulgariska befolkningen.
Sammanfattningsvis är Bulgariens nya lag ett välkommet steg för att återta kontrollen över landets utbildningspolitik och skydda barn från olämplig politisk påverkan i skolan. Det är nu upp till EU att visa att man verkligen respekterar principen om "enhet i mångfald" genom att acceptera att inte alla medlemsländer vill eller bör följa samma väg i känsliga sociala och kulturella frågor.
Bulgariens agerande är en påminnelse om att Europa är mer än bara Bryssel och att verklig demokrati innebär respekt för olika nationers rätt att gå sin egen väg. Om EU ska ha någon framtid måste den bli en union av suveräna nationer, snarare än att fortsätta på vägen mot en federal superstat där alla tvingas in i samma form.
Uppskattar du mitt arbete?
⟹ Du kan enkelt stödja det genom att teckna en betald prenumeration på Friborna tankar. Jag vill “låsa” så lite som möjligt men en del exklusivt får du som tack för ditt stöd.
⟹ Du kan också skicka en gåva via Swish till 123 090 03 08.
⟹ Hjälp gärna till att sprida ordet genom att dela mina artiklar vidare!