Demokratisk kris i Thüringen: Etablissemanget blockerar folkviljan
Demokratisk kris i Thüringen: Etablissemanget blockerar folkviljan
Thüringens delstatsparlament i kaos: Etablerade partier blockerar AfD:s demokratiska rättigheter. Konstituerande möte avbrutet efter dramatisk dag präglad av obstruktion och juridiska hot.
Den 26 september 2024 kommer att gå till historien som en mörk dag för den tyska demokratin. I Thüringens Landtag (landsdag, motsvarande riksdag eller regionfullmäktige, även kallat delstatsparlament) utspelade sig scener som många betraktare beskrev som rena kaoset, när de etablerade partierna gjorde allt i sin makt för att förhindra AfD från att utöva de demokratiska rättigheter som väljarna gett dem. Det som borde ha varit en högtidlig ceremoni för att inviga den nya mandatperioden förvandlades istället till en skamlig uppvisning i politisk manipulation och förakt för väljarnas vilja.
Bakgrund: Ett val som skakade etablissemanget i grunden
Den 1 september 2024 gick Thüringens väljare till valurnorna och levererade en jordskredsseger för Alternativ för Tyskland (AfD). Med 32,8 procent av rösterna blev AfD det klart största partiet i delstaten, långt före CDU (23,6 procent) och det nybildade Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW) (15,8 procent). Detta resultat gav AfD inte bara flest mandat i landsdagen utan även en så kallad spärrminoritet, vilket ger partiet möjlighet att blockera vissa viktiga beslut.
Valresultatet var en tydlig signal från väljarna om missnöje med de etablerade partiernas politik och en önskan om förändring. Men istället för att respektera folkviljan, valde CDU, BSW, Die Linke och SPD att gå samman i en ohelig allians med det enda syftet att till varje pris förhindra AfD från att få inflytande.
En konstituerande sittning präglad av kaos och manipulation
När landsdagen samlades för sin konstituerande sittning den 26 september var scenen satt för en dramatisk konfrontation. Enligt parlamentarisk tradition skulle mötet ledas av ålderspresidenten, i det här fallet den 73-årige Jürgen Treutler från AfD. Detta faktum tycktes vara oacceptabelt för de andra partierna, som omedelbart började manövrera för att underminera Treutlers auktoritet.
Redan innan mötet hade börjat hade CDU och BSW lagt fram ett förslag om att ändra landsdagens arbetsordning. Syftet var uppenbart: att frånta AfD dess rätt som största parti att nominera kandidater till posten som landsdagens president (ungefär som riksdagens talman). Detta drag, som fick stöd från Die Linke och SPD, var ett flagrant försök att ändra spelreglerna mitt i spelet.
När Treutler öppnade mötet och försökte hålla sitt inledningsanförande, blev han upprepade gånger avbruten av representanter för de andra partierna. Andreas Bühl från CDU gick så långt som att anklaga Treutler för "maktövertagande" när han vägrade låta de andra partierna rösta om den föreslagna ändringen av arbetsordningen.
AfD:s partiledare Björn Höcke beskrev situationen träffande i ett inlägg på sociala medier:
"Obstruktion i Landsdagen: Kartellpartiernas politiker ger sig själva ordet och avbryter gång på gång ålderspresidenten i hans tal på ett outhärdligt sätt! Jag har aldrig upplevt något sådant under mina 10 år i parlamentet."
Försök att avsätta ålderspresidenten
I ett än mer skandalöst drag försökte CDU senare under dagen att få Treutler avsatt som ålderspresident. Andreas Bühl krävde att den näst äldsta ledamoten skulle överta rollen, ett förslag som saknar all grund i parlamentarisk tradition och praxis. Detta visar tydligt hur långt de etablerade partierna är beredda att gå i sin desperation att blockera AfD.
Katja Wolf från BSW bidrog till det kaotiska förloppet genom att säga till Treutler: "Ledamöter ska omedelbart ges ordet. Du har ingen rätt att besluta om det."
Detta uttalande visar på en total brist på respekt för ålderspresidentens roll och de parlamentariska traditionerna.
Striden om presidentposten
En central fråga under mötet var valet av landsdagens president. AfD hade nominerat sin ledamot Wiebke Muhsal, en erfaren jurist, till posten. Men de andra partierna hade på förhand deklarerat att de inte under några omständigheter skulle rösta på en AfD-kandidat.
Istället nominerade CDU sin ledamot Thadäus König. För att König ska kunna väljas krävs dock en bred blocköverskridande majoritet, något som skulle kräva stöd från åtminstone en ledamot från Die Linke. Detta visar tydligt hur de etablerade partierna är beredda att ingå tidigare osannolika allianser för att hålla AfD utanför.
Juridiska manövrer och hot om domstolsprövning
AfD har meddelat att de överväger att lämna in en ansökan om prövning till Thüringens författningsdomstol för att stoppa försöket att ändra arbetsordningen. Detta skulle kunna leda till ett längre avbrott i förhandlingarna, medan domstolen tar ställning till frågan.
Att de andra partierna är beredda att riskera en konstitutionell kris för att förhindra AfD från att utöva sina demokratiska rättigheter visar på deras förakt för rättsstatens principer och väljarnas vilja.
Dramatisk avslutning och fortsatt osäkerhet
Efter en dag präglad av kaos och konfrontation nådde det konstituerande mötet i Thüringens landsdag en dramatisk kulmen. Ålderspresident Treutler såg sig till slut tvungen att avbryta förhandlingarna och ajournera sessionen till lördag. Detta betyder att inga demokratiska beslut kunde fattas under dagen, vilket ytterligare fördjupar den politiska krisen i delstaten.
Avbrottet kom efter att CDU:s parlamentariske ledare Andreas Bühl meddelat att hans parti skulle vända sig till Thüringens författningsdomstol. Bühl annonserade att CDU skulle ansöka om ett interimistiskt beslut för att tvinga ålderspresidenten att följa den planerade dagordningen.
Dagens händelser understryker den djupa demokratiska kris som Thüringen och i förlängningen hela Tyskland nu står inför. De etablerade partiernas ovilja att acceptera valresultatet och deras försök att kringgå demokratiska processer har nu lett till en situation där landsdagen står handlingsförlamad.
Ett farligt prejudikat
Att ett konstituerande möte i ett delstatsparlament tvingas avbrytas på detta sätt är exceptionellt och skapar ett farligt prejudikat. Det visar att de etablerade partierna är beredda att gå till extrema längder för att förhindra AfD från att utöva det inflytande som väljarna gett dem mandat till.
Särskilt anmärkningsvärt är CDU:s beslut att vända sig till författningsdomstolen. Detta drag riskerar att ytterligare politisera rättsväsendet och undergräva det redan låga förtroendet för de demokratiska institutionerna. Det väcker också frågor om hur långt de etablerade partierna är beredda att gå i sin kamp mot AfD.
Vägen framåt alltmer oklar
När landsdagen återsamlas på lördag står mycket på spel. Frågan om vem som ska bli talman verkar olöslig, liksom de grundläggande meningsskiljaktigheterna om hur parlamentets arbetsordning ska tolkas.
Vi kommer med största sannolikhet få ett avgörande i författningsdomstolen, och eftersom den är politiskt tillsatt lär det inte bli till AfD:s fördel.
Lördagens session kommer att bli avgörande för Thüringens politiska framtid. Det återstår att se om förnuftet kan segra och om en fungerande parlamentarisk process kan återupprättas. Misslyckas detta, riskerar Thüringen att hamna i en långvarig politisk och konstitutionell kris med oöverskådliga konsekvenser.
Samtidigt växer politikerföraktet hos befolkningen, och stödet för AfD lär inte minska.
■
Jag behöver din hjälp! Jag har startat en insamling för att kunna fortsätta (och utveckla) min granskning och rapportering av EU och europeisk politik under 2025. Om du har möjlighet, överväg då att donera en slant. Läs mer här.
Välskrivet, Dan!