Ett brott mot pressfriheten utan motstycke i modern tysk historia

Förbudet av Compact Magazin är ännu ett led i försöket att kväsa oppositionen i den tyska förbundsrepubliken, men är till sin natur ändå något helt nytt.

Jul 16, 2024

I morse, den 16 juli 2024, dog pressfriheten på allvar i Tyskland. Vid sextiden stormade poliser redaktion, kontor och bostäder som tillhör mediahuset Compact Magazin. Bland annat redaktionen i Falkensee, samma ort som jag själv bodde i 2015-2018 och där mitt tidigare mediaprojekt Motgift hade kontor och studio, fick besök av ett femtiotal poliser. Man beslagtog datorer, telefoner, möbler, bokföring, dokument och allt man kunde hitta.

I Tyskland är det ganska vanligt att föreningar och partier förbjuds med hänvisning till att de strider mot förbundsrepublikens författning. Men att ett mediahus, som drivs som ett aktiebolag drabbas, det är något nytt - speciellt ett mediahus som är så stort som Compact. Med en tryckt upplaga på över 40 000 exemplar och miljontals visningar på internet varje månad är man den största alternativmedian i landet.

Inrikesminister Nancy Faeser (SPD) använder sig av föreningslagstiftningen, då hon menar att Compact kan liknas vid en förening, trots att det inte är något sådant. Det är företag; företag som aldrig dömts för några brott. Detta är viktigt att betona: Under sina 14 år har Compact Magazin aldrig dömts för något hatbrott, uppvigling eller något annat. Men nu väljer Faeser att begå juridisk judo för att använda föreningslagstiftningen för att förbjuda ett företag och dess omfattande pressverksamhet.

Bakgrunden till förbudet

Compact Magazin, grundat 2010 av Jürgen Elsässer, har under sina 14 år av publicering blivit en av Tysklands största alternativa medieröster. Med en tryckt upplaga på över 40 000 exemplar och miljontals visningar på nätet varje månad har tidskriften etablerat sig som en betydande aktör i det tyska medielandskapet.

Trots sin kontroversiella profil har Compact Magazin aldrig fällts i domstol för några brott relaterade till sin publicistiska verksamhet. Detta faktum gör inrikesminister Nancy Faesers (SPD) beslut att förbjuda medieföretaget desto mer anmärkningsvärt.

Juridiska krumbukter för att kringgå pressfriheten

Faesers beslut att använda föreningslagstiftningen för att förbjuda ett aktiebolag och dess pressverksamhet är ett juridiskt mycket tveksamt drag, minst sagt. Genom att likställa ett medieföretag med en förening skapar inrikesministern ett farligt prejudikat som lär användas även mot andra medieaktörer i framtiden.

Detta tillvägagångssätt väcker allvarliga frågor om rättssäkerheten och respekten för grundlagsskyddade fri- och rättigheter i Tyskland. Att på detta sätt kringgå de normala rättsliga processerna för att tysta en kritisk röst i medielandskapet är ett allvarligt hot mot pressfriheten. Självklart har vi dock inte hört några fördömanden från Ulf Kristersson eller den svenska regeringen, som hade varit jäkligt heta på gröten om detta skedde i Ungern eller något annat land man inte sympatiserar med.

Reaktioner från det politiska och mediala landskapet

Förbudet mot Compact Magazin har väckt starka reaktioner från olika håll i det tyska samhället. Kritiken kommer inte bara från tidskriftens sympatisörer utan även från mer oväntade håll.

Förbundsdagens andre talman Wolfgang Kubicki (FDP) har uttryckt stark kritik mot förbudet och till och med antytt att inrikesminister Faeser bör avgå om beslutet upphävs i domstol. Kubicki betonar att föreningslagen inte tillåter förbud mot medier och att konstitutionen måste följas noggrant, särskilt när det gäller att skydda den.

AfD:s partiledare Tino Chrupalla och Alice Weidel har beskrivit förbudet som ett "allvarligt slag mot pressfriheten" och anklagat Faeser för att missbruka sin ställning för att undertrycka kritisk rapportering.

Flera framstående journalister har uttryckt oro över förbudet, även sådana som inte delar Compact Magazins politiska inriktning. Lars Weisbrod från Die Zeit ifrågasatte beslutet att låta inrikesministern eller underrättelsetjänsten fatta beslut om medieförbud istället för en domstol.

Deniz Yücel, korrespondent för Die Welt, kritiserade skarpt vad han beskrev som en verkställande makt som inte längre skiljer mellan rätt och moral.

Historiska paralleller och framtida konsekvenser

Många bedömare drar paralleller till Spiegel-affären 1962, som hittills ansetts vara det allvarligaste angreppet på pressfriheten i Tysklands efterkrigshistoria. Men till skillnad från Spiegel-affären, där tidskriften tilläts fortsätta sin publicering trots polisrazzior, innebär förbudet mot Compact ett totalstopp för all dess verksamhet.

Det är uppenbart att den hårt ifrågsatta regeringen vill få tyst på alternativmedia inför kommande valrörelser. AfD gick starkt framåt i senaste EU-valet, och sossarna är på väg att utraderas från den politiska kartan. Nu försöker inrikisministern med anhang att använda sin sista tid vid makten för att kväsa oppositionella röster.

Varningsklockor för andra länder

Utvecklingen i Tyskland bör också ses som en varning för andra länder. När grundläggande fri- och rättigheter som förenings- och pressfrihet börjar urholkas, om än med goda intentioner, öppnas dörren för potentiellt farliga prejudikat.

I Sverige har man beslutat att avskaffa föreningsfriheten för att “bekämpa terrorism”. Fallet med Compact visar dock tydligt riskerna med att ge staten sådana utökade befogenheter. Det är av yttersta vikt att inte ge myndigheter verktyg som kan missbrukas för att tysta politiska meningsmotståndare och kritiska medier, oavsett den ursprungliga avsikten.

Tidigare nämnda Lars Weisbrod uttryckte denna oro i en tweet efter förbudet mot Compact. Han påpekade det problematiska i att en framtida regering från ett annat politiskt läger skulle kunna använda samma metoder mot andra medier. Detta understryker att principen om pressfrihet måste försvaras konsekvent, oberoende av politisk färg eller åsikt.

Slutsatser och framåtblick

Förbudet mot Compact Magazin markerar en oroväckande vändpunkt i Tysklands förhållande till pressfriheten. Oavsett vad man tycker om tidskriftens innehåll och politiska inriktning bör förbudet ses som ett allvarligt hot mot grundläggande demokratiska principer.

Det är nu av yttersta vikt att rättsväsendet granskar detta beslut noggrant och att en bred samhällsdebatt förs om gränserna för statens makt gentemot fria medier. Pressfriheten är en grundpelare i varje fungerande demokrati, och det är när makten hotas som dess sanna intentioner prövas. Är sossar, miljöpartister och liberaler beredda att överlämna makten ifall AfD blir största parti, eller kommer det visa sig att deras fagra ord om demokrati och frihet bara var propaganda?

Dagens händelser talar återigen för det senare.

Framöver kommer det att bli avgörande hur andra medier, politiker och civilsamhället reagerar på detta prejudicerande fall. Kommer solidariteten med principen om pressfrihet att väga tyngre än politiska meningsskiljaktigheter? Svaret på den frågan kan mycket väl komma att definiera framtiden för pressfriheten inte bara i Tyskland, utan i hela Europa.

Uppskattar du mitt arbete?

⟹ Du kan enkelt stödja det genom att teckna en betald prenumeration på Friborna tankar. Jag vill “låsa” så lite som möjligt men en del exklusivt får du som tack för ditt stöd.

⟹ Du kan också skicka en gåva via Swish till 123 090 03 08.

⟹ Hjälp gärna till att sprida ordet genom att dela mina artiklar vidare!