Integration och assimilation blir Sveriges död
Så väl integration som assimilation är båda omöjliga i dagens Sverige och icke önskvärda ur ett nationalistiskt perspektiv. En politik som på allvar vill komma åt problemen som massinvandringen fört med sig måste istället fokusera på storskalig återvandring, det är den enda lösningen.
Sverige slits isär när samhällsgemenskapen är sönderslagen. Den organiserade kriminaliteten, som nästan uteslutande är en utlänningsfråga, skapar oro och lidande med dödsskjutningar och bombningar. Svenska kvinnor känner sig otryggare än någonsin sedan gruppvåldtäkter och Taharrush gamea blivit nya fenomen i vårt nordliga land.
Politikerna verkar stå handfallna inför situationen, men de har ett och samma — vad de tror är ett — trumfkort på hand som de alltid har viftat med; integrationen. Mer resurser, fler projekt och nya lagar ska lösa integrationen.
Så länge jag kan minnas har jag hört det där evinnerliga tjatet om integrationen. Det var integration som skulle lösa de problem jag och många andra upplevde under vår uppväxt förra årtusendet, och det är integration som ska lösa problemen för svenskar som växer upp det här årtusendet. Men vilket årtusende vi än betraktar står en sak klar; integration av så pass stora massor människor från så för oss främmande biokulturer är inte möjlig. Och vore den på något magiskt sätt möjlig, så är den faktiskt ändå inte önskvärd.
"Jag skulle verkligen säga att förbättrad integration måste vara ett väldigt centralt mål för politiken de kommande åren"
Anders Borg, SVT Forum, 1 juni 2011
Vad innebär egentligen integration?
Det finns ett missförstånd — som antingen också är rådande hos politikerna eller så är det något de utnyttjar i sin kommunikation med väljarna — om att integration skulle vara lösningen på problemen som skapas av massinvandringen. Därmed kan man precis som att man kan lägga mer resurser på sjukvården ifall svenskarna har problem med dålig sjukvård, lägga pengar på integration om svenskarna har problem med dålig invandring.
Men hela antagandet är i grunden fel eftersom integration inte alls är lösningen på dålig invandring, utan är ett sätt att försöka sminka den haramslaktade grisen man kallar för mångkultur. Man kan säga att idén om integrationen uppstår när mångkulturen är ett faktum, och svenskarna inser problemet med att ha främmande folk boendes i vårt eget land.
Integration innebär rent ordagrant "en förening av skilda delar till en större helhet", vilket alltså innebär att två eller flera delar ska uppgå i någonting nytt, någonting större.
"Integrationen fungerar inte som den ska. Det gjorde den inte före hösten 2015 heller"
Magdalena Andersson, Dagens Nyheter 21 december 2017
Svenskarna tror de ska assimilation
Medan många svenskar nog tror att integration betyder att "invandrarna ska anpassa sig till oss", betyder det egentligen motsatsen; svenskarna ska anpassa sig till det mångkulturella samhället. Det är nämligen den politiska idén om det mångkulturella samhället som är den större helheten som delarna ska uppgå i.
I idén om det mångkulturella samhället är själva grunden att svenskarna inte ska få ha något eget land, för kom ihåg — det är vårt land som ska bli "mångkulturellt" och det är i vårt land som befolkningen ska "integreras". Fram tills för mindre än ett halvt sekel sedan var Sverige otroligt etniskt homogent; bland de mest etniskt homogena staterna i världen. Men sedan har det gått väldigt fort utför.
Det många svenskar tror att integration betyder är istället det som kallas för assimilation. Alltså, de som kommer till Sverige "ska anpassa sig" och försöka "bli som oss". De ska sluta vara muslimer, de ska sluta med sin hederskultur, de ska tala svenska som oss och de ska äta typ samma mat som oss. Det är vad svenskarna tror att politikerna menar när de säger att de ska satsa på "integrationen", men det politikerna alltså egentligen säger är att de ska satsa på att ge bort ditt land till främlingar.
"Svenskarna måste integreras i det nya Sverige, det gamla Sverige kommer inte tillbaka."
Mona Sahlin i P1-morgon i Sveriges Radio P1 den 17 maj 2001.
Assimilation en dålig idé
Assimilation är tanken som Sverigedemokraterna driver; tanken om att de som kommer till Sverige ska anpassa sig och försöka "bli svenskar". Detta står också i Sverigedemokraternas partiprogram, men man menar att till exempel judar och zigenare inte sak behöva assimilera sig. En ytterst underlig inställning kan tyckas, men det handlar med största sannolikhet om att man vill slippa ta den diskussionen och istället fokusera främst på invandrade muslimer.
Problemen med assimilationspolitiken är flera. Dels är det alldeles för sent att bedriva en sådan politik idag, om man vill lösa de problem som massinvandringen medfört. Istället skulle man så klart ha fortsatt med assimilationspolitiken, som man till stor del gjorde innan regeringen Palme ändrade grundlagen 1975 för att göra Sverige mångkulturellt. Parallellt med assimilationspolitiken skulle man ha hållit invandringen till ett minimum. Då hade assimilation säkert varit möjlig i ganska hög utsträckning. Men framförallt är det inte önskvärt att en och en halv miljon araber och afrikaner assimileras in i den svenska befolkningen, eftersom det skulle innebära att den svenska biokulturen slogs sönder och ersattes av något annat.
För mig som nationalist är det en helt otänkbar lösning på de problem som nu skapats. Mitt problem med massinvandringen är nämligen inte primärt att det slår sönder gemenskapen, att det leder till ökad brottslighet eller att den kostar ofantliga mängder pengar. Mitt primära problem är att massinvandringen på sikt hotar att tränga undan svenskarna från vårt eget hem, vilket den redan gör på många platser runt om i landet.
Lösningen kräver massiv återvandring
Den enda riktiga lösningen på massinvandringen är att dels avskaffa den, och sedan återställa den så mycket det bara går. Vi måste internera, deportera och repatriera. Nyfiken på vad det betyder och hur det går till? Lyssna gärna på diskussionen i Sverige vaknar #26 från den 16 september 2019, diskussionen börjar efter 90 minuter och 35 sekunder.