Miljardböter till Ungern – EU-domstolen slår hårt mot landets rätt till självbestämmande
EU-domstolen har dömt Ungern till att betala miljardböter för sin hårda linje mot illegal invandring. Varje dag som Ungern fortsätter att bryta mot EU:s regler kostar landet 11 miljoner kronor.
I går, den 13 juni 2024, föll domen mot Ungern i EU-domstolen. Domen innebär förutom höga böter också en tydlig signal om att medlemsländerna inte har rätt att bestämma över sina egna gränser och sin egen migrationspolitik, utan att detta ska dikteras från Bryssel.
Jag har läst igenom domarna, både den som föll i går och den ursprungliga från 2020, så att du slipper.
TL;DR
EU-domstolen har nyligen beslutat att döma Ungern till att betala både ett engångsbelopp på 200 miljoner euro och en daglig straffavgift på 1 miljon euro för att ha brutit mot EU:s asyl- och migrationslagar.
Domen bygger på att Ungern sedan 2020 inte har följt EU:s regelverk, trots tidigare varningar och domar. Ungern har infört strikta åtgärder som hindrar asylsökande från att få tillgång till landets asylsystem och har, enligt domen, olagligt förvarat migranter i transitområden vid gränsen mot Serbien. EU-domstolen anser att dessa åtgärder är oproportionerliga och strider mot EU:s gemensamma asylpolitik.
Samtidigt försvarar den ungerska regeringen sin politik som nödvändig för att skydda landets säkerhet och bevara folkviljan. Viktor Orban har kritiserat domen hårt och menar att den sätter illegala invandrare före europeiska medborgare. Frågan har blivit en symbol för den bredare kampen mellan nationell suveränitet och EU:s överstatliga regler
Kraftfull markering från EU-domstolen
EU-domstolen har med sin senaste dom i målet mot Ungern markerat tydligt mot landets strama migrationspolitik. I centrum för konflikten står Ungerns beslut att i praktiken stänga sina gränser för asylsökande och skapa enorma hinder för dem som försöker få tillgång till skydd enligt EU-rätten.
I domen från 2020 (C-808/18) och den påföljande domen som bekräftar detta, pekar domstolen på flera specifika överträdelser. För det första har Ungern krävt att asylansökningar endast kan lämnas in i transitområden vid gränsen, och dessutom begränsat antalet personer som får tillträde varje dag. Detta anses strida mot EU:s regler som garanterar rätt till enkel och snabb tillgång till asylförfarandet.
För det andra har Ungern hållit asylsökande i transitområden under hela asylprocessen, vilket domstolen betraktar som olaglig förvaring utan rättsliga garantier. Detta gäller även barnfamiljer, vilket är ett särskilt allvarligt brott enligt EU:s direktiv om mottagande av asylsökande.
Dessutom har Ungern avlägsnat tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i landet utan att följa de rättsliga förfaranden som krävs. Detta inkluderar att inte respektera rätten till ett effektivt rättsmedel och principen om non-refoulement, vilket innebär att ingen får skickas tillbaka till ett land där de riskerar förföljelse eller allvarlig skada.
Ekonomiska påföljder och framtida krav
Som straff för dessa överträdelser har EU-domstolen dömt Ungern till att betala ett engångsbelopp på 200 miljoner euro, och en straffavgift på en miljon euro för varje dag som landet fortsätter att bryta mot EU:s regelverk. Den dagliga avgiften kommer att dras från Ungerns andel av EU:s budget, vilket ytterligare ökar pressen på landet att rätta sig efter domen.
EU kräver att Ungern omedelbart slutar med sina restriktiva åtgärder. Det innebär att Ungern måste:
Säkerställa enkel och snabb tillgång till asylförfarandet över hela landet, inte bara i specifika transitområden.
Upphöra med att hålla asylsökande i transitområden och säkerställa att deras rättigheter respekteras under hela asylprocessen.
Respektera principen om non-refoulement och ge tredjelandsmedborgare rätt till en rättvis och transparent återvändandeprocess.
Införa rättsliga garantier som säkerställer att asylsökande får stanna kvar i landet under hela processen, inklusive överklaganden.
En envis försvarare av nationell suveränitet
Ungern, under ledning av premiärminister Viktor Orban, har konsekvent försvarat sin strikta migrationspolitik som en nödvändig åtgärd för att skydda landets säkerhet och bevara nationell suveränitet. Orban har i flera uttalanden kritiserat EU:s asylregler som "oproportionerliga" och hävdat att Ungerns åtgärder är avgörande för att skydda landet mot "illegala migranter".
I sitt svar till domstolen argumenterade Ungern för att deras åtgärder är i överensstämmelse med nationella säkerhetsbehov och att de följer EU:s minimikrav. De menade också att de ekonomiska och administrativa bördor som följer med att anpassa deras system till EU:s krav skulle vara oproportionerliga. Trots tidigare domar från EU-domstolen har Ungern inte gjort några betydande förändringar i sin politik.
Orban har framställt EU:s krav som ett hot mot den nationella suveräniteten och folkviljan i Ungern. Han hävdar att Bryssel prioriterar illegala invandrare framför europeiska medborgare och kritiserar beslutet som en del av en bredare kamp mellan nationell självbestämmanderätt och EU:s överstatliga regler.
Ekonomiska påtryckningar och politisk kamp
För att tvinga Ungern att ändra sin politik har EU inte bara använt juridiska medel utan också ekonomiska. Ungern har tidigare hållits inne från EU-stöd och nu åläggs de betydande böter. Dessa böter, kombinerat med den dagliga straffavgiften, sätter ytterligare press på Ungern att anpassa sin politik.
Trots dessa påtryckningar har Orban fortsatt att uttrycka sitt stöd för en stram migrationspolitik. Han menar att detta är nödvändigt för att bevara Ungerns kulturella identitet och säkerhet. Orban har också pekat på Ungerns framgång i att undvika de systemhotande problem som många andra EU-länder upplever på grund av hög invandring.
En konflikt om Europas framtid
Denna konflikt mellan Ungern och EU illustrerar en djupgående splittring inom unionen om hur migration ska hanteras. Å ena sidan finns länder som driver på för fortsatt massinvandring med efterföljande afrikanisering och arabisering av Europa. Å andra sidan står Ungern och likasinnade länder som förespråkar strikta gränskontroller och nationell suveränitet.
EU:s dom mot Ungern kan ses som ett försök att upprätthålla en gemensam asylpolitik inom unionen. Men för många i Ungern representerar denna dom ett hot mot deras rätt att själva bestämma över sin migrationspolitik.
EU-domstolens beslut att döma Ungern till miljardböter markerar en avgörande punkt i den pågående konflikten mellan nationell suveränitet och EU:s överstatliga regelverk. Medan EU strävar efter att upprätthålla en gemensam asylpolitik, står Ungern fast vid sin strikta migrationspolitik. Denna konflikt, som rör både lagar och värderingar, kommer sannolikt att fortsätta forma debatten om Europas framtid.
Frågan är om Ungern ens kan vara kvar i EU om de vill kunna försvara sina gränser framöver? Och vad kan en eventuell ny högermajoritet i Europaparlamentet innebära för Ungern och andra länder som inte vill bli påtvingade massinvandring?
Uppskattar du mitt arbete?
⟹ Du kan enkelt stödja det genom att teckna en betald prenumeration på Friborna tankar. Jag vill “låsa” så lite som möjligt men en del exklusivt får du som tack för ditt stöd.
⟹ Du kan också skicka en gåva via Swish till 123 090 03 08.
⟹ Hjälp gärna till att sprida ordet genom att dela mina artiklar vidare!