Thierry Bretons avgång - ett steg i rätt riktning för europeisk frihet?

Thierry Breton, arkitekten bakom EU:s överreglering av tech-sektorn, avgår oväntat. Hans bittra avsked blottar interna strider i Bryssel.

I en överraskande vändning meddelade EU-kommissionären Thierry Breton idag sin omedelbara avgång från Europeiska kommissionen. Bretons avhopp, som skedde i en atmosfär av bitter konflikt med kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, markerar slutet på en era präglad av aggressiv överreglering och teknologifientlighet inom EU.

En av de värsta eurokraterna

Breton, som innehaft posten som kommissionär för den inre marknaden sedan 2019, har under sin tid i Bryssel gjort sig känd som en av de mest kontroversiella och polariserande figurerna inom EU:s toppskikt. Hans mandat har kännetecknats av en outtröttlig strävan att reglera och kontrollera den europeiska tech-sektorn, ofta på bekostnad av innovation, ekonomisk tillväxt och personlig frihet.

Bland Bretons mest kritiserade insatser finner vi:

1. Digital Services Act (DSA): En lag som under förevändningen att bekämpa desinformation har använts för att kväva yttrandefriheten på digitala plattformar.

2. AI Act: Ett regelverk som i praktiken har gjort det nästintill omöjligt att starta och driva AI-företag i Europa, vilket tvingat många innovatörer att fly till USA.

3. Data Act: Tillsammans med GDPR har denna lag effektivt strypt möjligheterna till meningsfull databehandling på den europeiska kontinenten.

Dessa åtgärder har tillsammans bidragit till att göra teknologiföretag till EU:s främsta fiender, resulterande i en massiv kapitalflykt och brain drain till förmån för mer företagsvänliga jurisdiktioner som USA.

Ett bittert farväl

Bretons avgångsbrev, riktat direkt till von der Leyen, andas både bitterhet och anklagelse. Han hävdar att von der Leyen, i slutskedet av förhandlingarna om den nya kommissionens sammansättning, uppmanat Frankrike att dra tillbaka hans kandidatur "av personliga skäl". Som kompensation ska von der Leyen ha erbjudit Frankrike en "påstått mer inflytelserik portfölj" i den kommande kommissionen.

Detta avslöjande kastar ett obarmhärtigt ljus över de interna maktkamperna och det politiska köpslåendet som präglar EU:s högsta korridorer. Det bekräftar vad många EU-kritiker länge hävdat - att unionen styrs mer av personliga ambitioner och nationella särintressen än av en genuin vilja att tjäna de europeiska folkens bästa.

En pyrrhusseger för frihetens förkämpar?

Medan Bretons avgång onekligen är en välkommen nyhet för alla som värnar om europeisk innovation och frihet, vore det naivt att tro att detta ensamt kommer att leda till en kursändring i EU:s teknikpolitik. Von der Leyens kommission har konsekvent visat prov på en djupt rotad skepsis mot teknologisk utveckling och en ovilja att släppa taget om sin regleringsiver.

Det är högst troligt att Breton kommer att ersättas av ännu en eurokrat som delar kommissionens vision om ett överreglerat, centralstyrt Europa. Den franska regeringen har redan nominerat utrikesminister Stéphane Séjourné som Bretons ersättare, en person med gedigen erfarenhet från EU-parlamentet men som knappast kan förväntas utmana den rådande ordningen.

Vägen framåt för Europa

Trots detta bör vi inte underskatta betydelsen av Bretons avgång. Den visar att den växande kritiken mot EU:s teknikfientliga politik börjar få genomslag, om än långsamt. Det är ett bevis på att våra röster - oavsett om de uttrycks på sociala medier, i debattartiklar eller genom våra röster i val - faktiskt kan påverka unionens framtida riktning.

För oss som tror på ett fritt, innovativt och framgångsrikt Europa är uppgiften nu tydlig:

1. Vi måste fortsätta att höja våra röster och kritisera EU:s övertramp, särskilt när det gäller inskränkningar av grundläggande friheter och hinder för teknologisk utveckling.

2. Vi behöver stödja och främja alternativa visioner för europeiskt samarbete - visioner som respekterar nationell suveränitet och individuell frihet.

3. Vi måste arbeta för att elda på den växande EU-skepticismen bland Europas folk och kanalisera den till konstruktiv förändring.

Inte bara personerna, utan strukturerna, måste ersättas

Thierry Bretons avgång är onekligen ett steg i rätt riktning för europeisk frihet och innovation. Men det är bara ett litet steg på en lång väg. Den verkliga segern kommer först när vi lyckas reformera eller ersätta de strukturer som möjliggjort den typ av skadlig politik som Breton representerat.

Låt oss fira denna lilla seger, men samtidigt komma ihåg att kampen för ett fritt och framgångsrikt Europa långt ifrån är över. Tvärtom är det nu, när sprickorna i EU:s fasad börjar synas, som vi måste intensifiera våra ansträngningar. Endast genom fortsatt vaksamhet, kritik och aktivt engagemang kan vi hoppas på att forma ett Europa som verkligen tjänar sina medborgares intressen - inte byråkraternas i Bryssel.

■

---

Jag behöver din hjälp! Jag har startat en insamling för att kunna fortsätta (och utveckla) min granskning och rapportering av EU och europeisk politik under 2025. Om du har möjlighet, överväg då att donera en slant. Läs mer här.