Midsommar, myggor och mångkulturens frånvaro
Efter tre dagar av svensk gemenskap, barn som sprang fritt och getingar med maktambitioner blev en sak tydlig: frihet behöver egna rum.
Veckobrev #22-2026 (läs tidigare veckobrev här)
Midsommar är över för den här gången, och kanske även svenska fotbollsfans naiva VM-drömmar. Förlusten, förlåt förnedringen, mot Nederländerna hade förstås inget med invandringen att göra. Det vore dumt att hävda. Men de vänsterliberala röster som prisade invandringen när Sverige slog blåbärslaget Tunisien är nu märkligt lågmälda, precis som jag förutspådde i senaste veckobrevet.
Jag är nyss hemkommen från ett firande som pågick i flera dagar, och som hade väldigt lite med fotboll att göra. Eller invandrare, för den delen. Däremot innebar det både campingliv och myggor, något jag får erkänna mig inte vara helt skapt för, mitt tornedalska arv till trots.
