Sossebolaget SBB faller som ett korthus
Aktien rasar, konkurshotet ökar, misstänkt insiderhandel — Sossen Ilija Batljans luftslott till bolag riskerar att bli en mardröm för svenska småsparare och skattebetalare.
Fastighetsbolaget Samhällsbyggnadsbolaget i Norden (SBB), som grundats och drivs av socialdemokraten Ilija Batljan, har av en del beskrivits som en framgångssaga. Nu rasar företagets aktiekurs (mer än 50% på en vecka…), chefer säljer av innehav och konkursrisken anses nu ligga på hela 18 procent.
Det är mycket som stinker i hela affären. Samma dag som SBB internt beslutade att senarelägga offentliggörandet av informationen att man mer eller mindre uppnått skräpstatus från kreditvärderaren S&P så väljer bolagets affärsutvecklingschef Carl Lundh Mortimer att sälja för nästan en miljon. Självklart kan han då sälja till ett pris som är betydligt högre än vad det kommer vara när informationen offentliggörs.
Att många nu misstänker att det handlar om en typ av insiderhandel är således inte så konstigt, även om Lundh Mortimer själv hävdar att han inget visste.
Men vad är det då som har gjort att SBB hamnat i sådana problem just nu? Det finns så klart ett flertal faktorer som spelar in, men framförallt är det ett bolag som lånat enorma summor pengar under tiden då Sverige hade närmast nollränta. När räntan nu stiger får man svårt att betala sina skulder.
När det gäller SBB finns det också ännu mer som komplicerar historian, och Batljans känningar i Partiet och den djupa staten lär inte ha varit till hans nackdel. Till exempel har man köpt ett stort antal fastigheter direkt från kommuner (för lånade pengar) som man sedan hyrt ut till kommunerna igen — ett underligt upplägg för kommunens skattebetalare, minst sagt.
En annan del av strategin, förutom att låna hiskeliga summor och göra underliga affärer med kommuner, har varit att köpa upp fastighetsbestånd i miljonprogrammen. Där har man genomfört, ofta oönskade, renoveringar för att driva upp hyrorna. I Sverige har vi som bekant inte marknadshyror, utan hyrorna sätts bland annat genom det som kallar för bruksvärdesprincipen. Genom att installera elektroniska handdurkstorkare, golvvärme och annat kan man således höja hyran utan att det egentligen blivit speciellt mycket attraktivare att bo där för målgruppen.
För att få in ännu mer kapital har SBB också marknadsfört sig aggressivt mot svenska småsparare, bland annat genom att lova ökade aktieutdelningar de närmaste 100 åren. Så, hur gick det med den? Tja, i måndags meddelade SBB att man skjuter upp utdelningen…
Så vad händer nu? Tidigare idag sålde företagets finanschef Eva-Lotta Strid aktier för 3,5 miljoner kronor, men det är oklart om det handlar om en dumpning av aktier eller en så kallad “margin call”. Hursomhelst ser det inte alls bra ut för sossebolaget.
Batljan och hans kumpaner lär ha kapital undanstoppat både till höger och vänster, men hur drabbas svenska småsparare? Och kanske framförallt, hur drabbas SBB:s hyresgäster?
Medan sossen blivit rik på att låna pengar (skapade ur tomma intet) och genomföra meningslösa renoveringar för att driva upp hyrorna, sitter hyresgästerna nu med Svarte Petter. Dessutom består en stor del av fastighetsbeståndet av så kallade välfärdsfastigheter, alltså skolor, polishus, äldreboenden och så vidare som Batljan förskansat från kommunerna — kommer dessa nu paniksäljas och vad kommer det innebära?
En sak kan vi vara säkra på: Det kommer inte gå någon nöd på den tidigare partitoppen vare sig slutnotan hamnar på alla skattebetalare eller hyresgästerna när hans luftslott faller samman.
Alla ska med i fallet för att parafrasera en gammal sosseslogan. Alla utom sossen själv så klart.
Antar att skadan för hyresgästerna redan är skedd i och med oönskade renoveringar som givit rätt till hyreshöjningar. Själva konkursen torde inte ge rätt till ytterligare hyreshöjningar. Nu är det aktiespararna det är synd om. Men detta har Magnus Stenlund varnat för i sina ledare ett bra tag.