Svenskarnas framtid som folk är inte en semantisk fråga
Varför inte bara acceptera att svenskarna är en etnisk grupp, och inte bara ett uttryck för människors geografiska hemvist?

I det senaste avsnittet av podcasten Sista måltiden (avsnitt 163) kretsar mycket av samtalet kring frågan om svenskhet och etnicitet. Trots att jag stör mig på många saker som sägs, är det fortfarande en diskussion som håller en betydligt högre nivå än den som sker i mainstreammedia.
Som vanligt blir det dock hela tiden en fråga om semantik. Frågan om vad etnicitet innebär upptar en ganska stor del av samtalet under gratisdelen, och man frågar sig om man inte bör anamma Amerikas rasbegrepp istället. Mustafa Panshiri hävdar att etnicitet inte har något som helst med gener och biologi att göra, men panelen kommer rätt snart på att för svenskar i allmänhet är begreppet etnicitet närmast synonymt med ras.
Faktum är dessutom att gener, biologi eller om du vill kalla det ras, är en av beståndsdelarna i etniciteten. Men det är inte den enda. Medan ras är ett strikt biologiskt, eller materiellt begrepp, är etniciteten komplex och innefattar så väl ursprung (alltså biologi/gener) som språk, intern och extern identifikation, kultur och så vidare.
Så här skriver till exempel Nordiska museet:
Etnicitet används idag för att beskriva tillhörighet till en grupp som definierar sig som skild från andra vad gäller ursprung och kultur. Ursprung kan syfta på släktskap, historia eller geografisk härkomst.
Även Wikipedia beskriver etnicitet på liknande sätt:
En etnisk grupp (från grekiskans ethnos, 'folk'[1]) är en grupp människor med samhörighet och gemensam historia. Gruppen har ett samlande namn, myter om ett gemensamt ursprung, en mer eller mindre gemensam kultur – ofta genom språk, religion och traditioner – koppling till ett visst område samt en inre solidaritet. En individs identifikation med en etnisk grupp kallas personens etnicitet.[2]
Men diskussionen blir lätt semantisk, eftersom sanningen är den att alla vet vad man egentligen menar när man säger “etnisk svensk”, men det ska krånglas, teoretiseras och dekonstrueras in absurdum.
Låt oss få vara svenskar
Jag tycker att Sista måltiden-panelen också verkar inse detta, men sedan sägs något som får mig att haja till. Det är Hanif Azizi, polis och perser från Iran, som berättar om hur det fungerar i hans hemland. Där finns det massor av olika folkgrupper, perserna utgör bara 60 procent, men alla är “iranier”.
Sedan säger han, 39 minuter in i programmet:
Du kan vara iranier men tillhöra ett annat folkslag. Det är lite mer som i USA. Du är American, även om du har rötter i Sydamerika. Jag tror Sverige måste landa i det till slut. För hur många procent är [ickevenskar]?
Varför är detta problematiskt? Jo, för att iranier är inte etnisk grupp. Amerikaner är inte en etnisk grupp. Svenskar däremot är en etnisk grupp. Att påstå att du oavsett etnicitet (som definierat ovan) är svensk, är att i samma sekund förneka de etniska svenskarna vår identitet och plats som etnisk grupp.
Den stora skillnaden är helt enkelt att vare sig Iran eller USA var en nationalstat som blev mångetnisk genom massinvandring. Båda länderna är grundade på helt andra premisser. Därmed finns inte en amerikansk eller iransk etnicitet, men det finns en svensk sådan.
Begreppet svensk är således inte att likställa med amerikan eller iranier, och kan därmed inte användas på samma sätt. Att vi har samma begrepp för medborgare i vårt land som för vår etniska grupp komplicerar saker, men det är just för att Sverige en gång i tiden var en nationalstat och ett av världens mest homogena länder.
Varför har man detta behov av att människor som invandrar till Sverige ska “bli svenskar” eller “ses som svenskar”? Är det en avundsjuka och en vilja att inte bara bli som vi, utan dessutom beröva oss vår rätt till etnisk identitet?
Om det är så viktigt att ni får bli något annat än det ni är, kalla er något nytt då? Ni kan få kalla er hurribucker eller fillidutter om ni vill. Jag bryr mig inte. Men varför är det just vår identitet, vår etnicitet och vårt folk som måste ersättas med en ny betydelse?
Eller varför inte bara nöja er med att är medborgare i Sverige, alltså Sverige-medborgare, eller Sverige-invånare, men att ni låter vår etnicitet och identitet vara?